Neo Nieminen

Igår satt Neo och jag framför vår svarta vägg i köket. Jag tog fram kritorna och kladdade lite framför honom. Naturligtvis ville Neo testa och detta är resultatet av hans envishet. Han förstod direkt vad han skulle göra med kritan och dessutom höll han den fint mellan pekfinger och tummen. Han är definitivt vår tids nye Picasso.

Äntligen har jag förstått hur skönt och bra det är att sova. Natten till idag sov jag utan att egentligen vakna alls. Somnade vid 19 och vid 04 tyckte pappa att mamma skulle titta till mig lite. Mamma ammade mig, men jag orkade inte ens öppna ögonen så trött var jag. Men det var gott att få lite i magen. Sen forstatte jag och sov ända till klockan 07:00. Efter att jag och pappa varit på öppna förskolan ett par timmar idag var jag jättetrött igen, sov nästan 2 timmar när vi kom hem. Nu ska det smaka bra med kyckling och grönssaksgryta.

Idag när min kompis Minnea var här så visade hon mig lite tips och trix. Jag har under en längre tid jobbat med att fixa till benet under mig. Den fastnar hela tiden på slutklämmen men nu så… Till mammas och pappas glädje visade jag hur man skulle göra, äntligen… kröp några små steg framåt. Mamma klappade i händerna och tror nog att jag såg liten tår i ögonvrån. Pappa och jag övar ju varje dag på att stå, resa mig och sätta mig upp. Nu går det undan….

Idag fick Neo testa på att ”äta själv”. Det kom faktiskt in lite i munnen. Men det där att hantera en sked är inte lätt. Man måste hålla den precis rätt för att det ska gå. Fick flytta ut stolen lite utifall det skulle komma mat på golvet.

Nu äntligen har jag fattat hur det ska göras. Mamma har lagt ut kuddar som säkerhetsbarriär runt om mig utifall jag skulle få slagsida. Men nu har mamma flyttat på sig så att hon sitter framför mig istället så jag tolkar att det går framåt. Jag längtar efter att jag ska kunna krypa. Det händer lixom inget när jag bara sitter här.