Neo Nieminen

Neo har varit lite små snorig nu i ett par dagar och iförrgår och igår har han behövt både Alvedon och Nezerildroppar. Han är inte så allmän påverkad men på nätterna kan jag knappt sova pga hans rossliga andning. Men förhoppningsvis så ska det snart gå över. Det som är jobbigt är att vi bollar bacillerna mellan oss, jag är lika hostig och snorig som lillkillen. Hoppas bara att pappa håller sig frisk.

Trötta kvällar har det varit, vilket tyvärr har inneburit att jag inte tagit med för att skriva något. Men jag ska ta några minuter att skriva nu innan jag går och lägger mig.

Så, vad har hänt sen sist undrar ju ni säkert. Har de kommit hem ännu? Nej, vi är inte hemma. Detta beror på att Neos CRP (infektion i kroppen typ) värde fortfarande är lite högt. Det har dessutom gått lite upp och ner med CRP värdet igår och idag. Det senaste som togs för några timmar sedan var lägre igen så vi får hoppas att det är den trenden som ska hålla i sig nu.

Annars går det bra med lillplutten. Han har inte syrgas, dropp eller är kopplad till en “kolla syressättningsgrej” längre. Den enda han har nu är sonden. Den får sitta en sväng till så vi ser att Neo får i sig den mängden mat han ska ha. Just nu är det 90 ml, 6 ggr/dag så det är en hel del. Det han inte får direkt från Petra får han via sonden och då är det mjölk som hon pumpat ut tidigare under dagen så det enda han äter nu är bröstmjölk.

Han har gått från att äta var 3:e timme till var 4:e. Det är riktigt bra på olika sätt. För det första får han sova längre utan att bli väckt. Det samma gäller oss : ) I ärlighetens namn så hinner vi aldrig riktigt koppla av, det är ju pass mycket folk runt om så man får inte det där lugnet som man skulle vilja ha och som vi verkligen behöver, alla tre. Tack vare att han sover längre så är han också piggare när han är vaken. Det är riktigt trevligt. Han brukar sitta på mina knän (jag halvligger och sätter mina fötter mot rumpan så ligger han i “backen”) en god stund och studera både mig och alla andra som kommer fram och gullar med honom. Det gillar han verkligen.

I morgon ska vi (efter samtal med läkaren idag) ta en röntkenbild på Neos lungor igen. Nu har det gått en vecka och han vill se hur mycket av “skiten” i lungorna som hans kropp brytit ner. Han menade på att just den är nedbrytningen kan skapa en kemisk reaktion som kan göra att det berömda CRP provet visar lite galet. Det skulle vara skönt om han kunde säga det med säkerhet i morgon så man i så fall kan utesluta att han har någon form av infektion i kroppen.

Näe, nu är klockan 03:03 och jag har lite mer jag måste göra klart innan jag ska sova. Summa n av kardemumman är i alla fall att alla mår bra. Petra sköter sig och Neo exemplariskt och jag tror att hon och Neo är nöjda med min insats också. Jag själv är det. Bra Johan! (klappar mig på axeln)

Tack och go´natt!

Idag skötte Petra 06 och 09 maten på egen hand. Det gick hur bra som helst. Jag var hemma och tvättade på förmiddagen och åkte in till BB vid 11:30 tiden.

Efter 15 maten idag fick Neo för första gången följa med oss till vårt rum. Gissa om det var mysigt. Både Neo och Petra låg och sussade. Det var bara jag som var vaken och vakade över familjen, som en annan lejonhane. Kände mig riktigt stolt där jag låg och beundrade vår lilla familj.

Visst är de söta tillsammans, min älskade fru och vår underbara son.

När Neo hade ätit sin 21 mat (klockan hade blivit strax efter 22) packde jag ihop mina grejer för hemfärd. Jag stannade en stund hos Angelica och Krister på vägen hem så jag fick dela med mig av min glädje samtidigt som jag fick en bit god mat. Tack för den go´vänner. Nu är jag hemma och ska precis gå och lägga mig. I morgon vid 8 vill jag vara tillbaks på BB.

Ytterligare en bild på vår ögonsten. Intensiv blick, eller hur?

Jag sover hemma på nätterna från nu. Det finns en hel del göromål härhemma som dessvärre inte stannar upp för att vi är på BB. Det är blommor som ska vattnas och tvätt som ska tvättas bara för att nämna några saker. Tanken är att jag åker efter 21 maten (är hemma 22:30 typ) och sen kommer tillbaks till 09 maten dagen efter. På så vis hinner jag med massvis hemma men får vara maximalt med familjen på BB.

Detta har hänt sen igår gällande mamma Petra och Neo.

Petras sår läker riktigt bra och hon kan gå kortare sträckor utan några besvär. Går hon dock lite mer har hon en tendens att bli kallsvettig. Detta innebär att jag skjuter omkring på henne i rullstol på avdelningen. Ganska roligt faktiskt, kan nästan få däckskrik i kurvorna om man jobbar lite.
Petra pumpar ut bröstmjölk med en liten elektrisk makapär. I går kom det inte många droppar, men nu börjar det produceras i större mängder. Idag har inte Neo ätit något annat än bröstmjölk (bättre än tillägg, original är bäst) . Han har inte riktigt fattat att man måste jobba lite vid bröstet för att det ska komma mjölk, men när han får en slurk märker man att han tycker det är smarro. Den största delen av maten får han genom sonden i näsan vilket tyvärr innebär att han inte får så mycket smak av den så en slurk via munnen uppskattas. I eftermiddags vägde vi honom före och efter amningen för att se hur mycket han fick i sig. Han lyckades sörpla i sig hela 4 ml. Han fick 40 ml via soden så de där 4 fick han som ren bonus.

I morse när vi väcktes (kl 5!) av en sköterska som sa att Neo var vaken och skulle uppskatta lite mat kändes det verkligen att vi fått en liten son. Det var på nåt vis inte alls jobbigt att gå iväg till honom, tvärom så hade vi en jättemysig timme tillsammans på morgonkvisten.

Idag hade vi ett samtal med läkaren. Han tycker att Neo gör fina framsteg i sitt tillfrisknande och ser inga som helst komplikationoner och bestående besvär av “skiten i lungorna” han har. Det försvinner mer och mer för varje dag och antibeotikan håller eventuella bakterier i schack. Han tror att vi kommer kunna åka hem på måndag.
Idag nös han ur sonden. Såg lite latjo ut. Det var inga problem för den unga manliga skötaren (han kan inte varit många år över 20) att sätta dit en ny. Det var långt från första sonden han satte dit. Tog max en minut allt som allt tejpat och klart.

Idag har Neo blivt av med droppet. Kommande dagar ska vi se om han blodsockernivån är i rätt nivå av “bara” mat och han kommer inte få antibeotikan via  dropp utan får äta det. Vi missade tyärr minspelet han hade gjort när han åt det första gången. Den var tydligen allt utom god.
Omvårdnaden går bättre och bättre för oss. Vi är ju lite ovana såklart, men jag tycker både jag och Petra lär oss fort och det är ju en del att tänka  på. Särskilt runt “specialvården” som t ex sondematningen och masinen som håller koll på syressättningen i blodet (en liten “klädnypa” över foten räcker för det).

När han hade det som jobbigast hade han hjälp med en syrgasgrimma (över näsan bara, inte munnen). Han fick då 30% syre. I vanig luft är den 21%. Med detta tillskott låg han på 91% i syreupptagning. Helst ska man vara 99-100%. Efter en dag hade man sänkt till 27% syre och då hade han ett värde på 94% ungefär.
Nu är han helt utan sen en tid tillbaks och ligger på 95-99% mest hela tiden. Ett par dagar till så är han “top of the line” i lunorna.

Bilder kommer förhoppningsvis i morgon kväll. Nu ska en stolt, men trött pappa sova.

Morsning  korsning!

Nu på morgonen när vi kom till Neos rum så sa en sköterska att de flyttat på Neo och då stannade hjärtat i bröstet på mig! Men han hade fått komma in ett rum som inte klassades för intensiven. Neo hade blivit bortkopplad från syrgasen!! Vilken lättnad! Där låg han och sussade när vi kom in. Vi kom precis lagom till att byta blöja och för matningen. För första gången så fick jag sitta och hålla i honom och försöka få igång amningen. Det gick inge vidare faktiskt så naturligtvis så vart Neo förbannad.

Trött och nöjd efter att ha fått vara hos mamma en stund

Men medans han snuttade så sondmatades han av Johan. Jag har fått en bröstpump till mitt rum så jag ska försöka pumpa istället, och jag har nu till 15-tiden fått ut typ 2 ml JIPPI….
Det är fortfarande ansträngt för honom att andas men det går framåt och sköterskorna är positivt inställda för hans tillfrisknande. Han har fortfarande infektionsparametrar så han får fortsatt antibiotika.