27
augusti
2014
9 augusti 2014
Jag, mamma, Nella och Tad skulle ut på vidare resa. Jag var inte så förtjust då Tad hade Nitendo och SUPER MARIO spel men mamma sa
att vi skulle stanna många gånger och bada i havet så då stängde jag av och hängde på.
Vi skulle åka ut med Hallandskusten ner till Ängelholm och mamma och moster Nella var så lyriska. Tad och jag lekte med min Super Mario i
baksätet i stället. Vi stannade första gången i Falkenberg. Det var jätte varmt och alla svettades jätte mycket. De vuxna var supertråkiga och ville inte
bli blöta men jag skulle få bada medans Nella och Tad letade efter lunchställe.
Det var så grunt!! Jag sprang och gick hur länge som helst.. Varmt i vattnet var det också. Så härligt.. Bara sand över allt…. Det gick att gräva ner händerna
i vattnet och ta upp stora geggia bollar som man kunde slänga och smeta in mig med. Det fanns maneter också, dom kunde man slänga på mamma.
Tryckte man ihop en sandklump jätte mycket så försvann allt vatten och det sprack isär. Så häftigt. Hade svårt att slita mig men när Tad kom så
lyssnade jag och han hjälpte mig att skölja av mig sanden. Sen ville jag hålla honom i handen. Han är bra rolig Tad men jag förstår inte allt han säger.
Moster Nella har sagt att han kommer från ett land som heter Amerika.
Skrivet i Äventyr av Neo |
27
augusti
2014
5 augusti, 2014
När mamma och jag tältat klart i Karlsborg packade mamma bilen igen för nu skulle vi iväg igen hade hon berättat.
Vi hade pratat om detta hemma när vi planerade vår roadtrip att jag ville se stora fiskar. I Lysekil finns Havets Hus,
dit skulle vi åka. Så vi satte oss i bilen igen, inget fint väder alls. BARA regn..
När vi kom dit vi skulle sova hade det kommit fram sol, skönt. Vi bodde i en stad som hette Ljungskile.
Här fanns inga andra barn att leka med. Trist. Tur att vi hade packat med bärbara DVD så vi kunde titta på film.
Nästa dag åt vi frukost och mamma tog fram kartan. Till Havets hus hojtade jag för nu skulle vi se rockor och hajar.
Havets hus var inte så stort som jag trott. Det var inte alls som jag förväntat mig. Men jag fick gå i långt rör där
fiskarna simmande ovanför mitt huve. Häftigt! När vi gått runt lite och kikat på sjöborrar och sjöstjärnor och baby-
bläckfiskar tyckte mamma att det var dags för lunch. Mmmm grillad krov med pommes 🙂
När vi kom tillbaka hade några tjejer från Havets Hus satt upp ett bord och en skylt att här kunde man göra sig
sin egen krabbfiske-pinne. Senare skulle det bli krabbfiskartävling. Det är klart jag vinner. Men hur ser en krabba ut?
Skrivet i Äventyr av Neo |
27
augusti
2014
2 augusti, 2014
Hejdå Cowboys Hejdå High Chaparall.. nu åker vi vidare…
Mamma och jag skulle tälta i Karlsborg. Mamma har en gammal jobbarkompis där som heter Siw.
Jag tycker om Siw, men jag kommer inte ihåg när jag träffade henne senast.
Tälta? Har jag gjort det förut?? Mamma säger att vi har gjort det en gång när jag var liten men det kommer
jag inte ihåg. Men nu skall vi tälta i Karlsborg. Spännande.
När vi kom dit kom en liten svart ullboll skuttande mot mig. Otto, Siws lilla knasiga pubel. Vi vart snabbt vänner.
Han älskar när jag kastar iväg saker så han får hämta. Vi busade varje dag. Saknar honom mycket.
Skrivet i Äventyr av Neo |
27
augusti
2014
31 juli, 2014
Efter att ha varit ute på sjön i tre veckor åkte mamma och jag ner till Vilda Västern. Till cowboys, indianer och Zorro.
Resan dit började tidigt redan kl 6 på morgonen men mamma hade packat bilen redan. Så spännande.
High Chaparall är en stort nöjespark långt ut i skogen. Vi skulle bo på hotell. Det har jag aldrig gjort förut.
När vi kom in så såg jag massor av barn med pistoler och häftiga hattar. Jag vill också bli cowboy.
Så hörde vi plötsligt en tågvissla. Finns det riktiga tåg här? Woow det måste vi åka. Vi sprang och köpte biljetter.
Fick sätta oss i en gammal tågvagn. Det var en liten flicka som satt bredvid mig. Hon hade fått en rosa pistol, tjejer…
Tåget satte igång och tutade.. tjock svart rök välde ut. Efter en stund stannade tåget till och det kom in hemska banditer.
De ville ha våra pengar och mammas mobil… den ville hon verkligen inte släppa ifrån sig.
Efter detta äventyr gick vi och såg på när Zorro fäktades mot elaka typer. På kvällen lekte jag indianer och cowboys med de andra barnen på
gården till hotellet. Mamma fick sitta och vänta. Gissa om jag var trött dagen efter.
Skrivet i Äventyr av Neo |
20
juni
2014
Skrivet i Båtliv, Äventyr av Neo |